Bostadsrättsregistret, så förbereder ni er

Av Jurigos juristerPublicerad 14 oktober 2026Uppdaterad 29 oktober 2026

Lantmäteriet ska bygga upp ett nationellt register över bostadsrätter. Senast den 31 december 2027 måste varje bostadsrättsförening lämna uppgifter om sina lägenheter, bostadsrättshavare och pantsättningar. Reglerna om insamlingen börjar gälla den 1 januari 2027, så styrelsen gör klokt i att förbereda sig redan nu.

Vad är bostadsrättsregistret?

Senast uppdaterad: 29 oktober 2026

I dag för varje förening sin egen lägenhetsförteckning och antecknar där bland annat pantsättningar. När bostadsrättsregistret tas i bruk registreras pantsättningar i stället hos Lantmäteriet. Föreningen fortsätter att föra en lägenhetsförteckning. Riksdagen beslutade om reformen den 22 april 2026.

Själva lagen om bostadsrättsregister träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lantmäteriet ska meddela regeringen när registret är färdigt att tas i bruk. Enligt regeringen beräknas insamlingen och kontrollen av uppgifterna ta två till tre år. Uppbyggnaden styrs av en särskild införandelag som gäller från den 1 januari 2027. Lantmäteriet utvecklar under 2026 de tekniska lösningarna för insamlingen, så detaljerna om hur uppgifterna lämnas kan ändras.

Vad föreningen ska lämna in

Senast den 31 december 2027 ska föreningen lämna uppgifter till Lantmäteriet om

  • lägenheterna, till exempel föreningens egen beteckning på lägenheten, lägenhetsnumret, när lägenheten upplåtits, om mark ingår och om det är en bostad eller lokal
  • föreningen, som namn, organisationsnummer och adress
  • bostadsrättshavarna, som namn, person- eller organisationsnummer, adress, andel och tillträdesdag
  • pantsättningar och vissa anteckningar, till exempel om utmätning

Uppgifter som Lantmäteriet kan hämta från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret behöver föreningen inte lämna. Ändras något efter att uppgifterna lämnats ska föreningen anmäla det så snart som möjligt. Föreningar som bildas efter 2027 ska lämna sina uppgifter så snart som möjligt.

Anmälan får göras av en styrelseledamot. Lämnar föreningen inte uppgifterna kan Lantmäteriet förelägga den att göra det och förena föreläggandet med vite.

Pantsättningarna och bankerna

Lantmäteriet skickar uppgifterna om pantsättningar vidare till panthavaren, oftast banken, som har sex månader från att uppgifterna lämnats på sig att anmäla fel eller tillägg. För uppgifter som lämnas senare ska fel anmälas snarast. Om banken anmäler fel eller tillägg får föreningen sex veckor att yttra sig.

En pantsättning som fått sakrättsligt skydd innan lagen om bostadsrättsregister träder i kraft och som anmälts till Lantmäteriet registreras som noterad pant när registret tas i bruk, och panterna behåller sin inbördes turordning. En pantsättning som inte har noterats behåller sitt sakrättsliga skydd bara om den anmäls inom sex månader efter att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft. Det är panthavaren som riskerar att förlora sitt sakrättsliga skydd om uppgiften saknas, men föreningens skyldighet att lämna uppgifterna finns kvar. Föreningen lämnar uppgifterna om pantsättningar och banken kontrollerar dem, så en medlem med bolån behöver normalt inte göra något själv.

Fram till dess gäller dagens ordning. Föreningen ska fortsätta föra en fullständig lägenhetsförteckning och anteckna pantsättningar, och pantsättningsavgiften finns kvar. Felaktiga uppgifter kan redan i dag kosta pengar. Högsta domstolen har i NJA 2019 s. 94 funnit att en förening blev skadeståndsskyldig mot en köpare som hade förlitat sig på ett utdrag ur lägenhetsförteckningen där två pantsättningar saknades.

Det här kan styrelsen göra nu

  • Bestäm genom ett styrelsebeslut vem som ansvarar för arbetet och vem som gör anmälan.
  • Stäm av lägenhetsförteckningen mot lägenhetsregistret. Lägenhetsnumren fastställs av kommunen.
  • Kontrollera att alla pantsättningar är rätt antecknade.
  • Se till att person-, samordnings- eller organisationsnummer finns för alla bostadsrättshavare, eller motsvarande utländska uppgifter för den som saknar svenskt nummer.
  • Kom överens med förvaltaren om vem som gör vad.
  • Informera medlemmarna om vad som händer.

Insamlingen startar enligt Lantmäteriet våren 2027. Vissa förvaltare utvecklar egna lösningar, och Lantmäteriet kommer att erbjuda en e-tjänst för föreningar som inte lämnar uppgifterna via förvaltaren. Ansvaret ligger ändå kvar på föreningen, så ge förvaltaren en tydlig fullmakt och se till att det finns ett personuppgiftsbiträdesavtal om förvaltaren hanterar medlemmarnas uppgifter. Läs mer om styrelsens ansvar eller få hjälp till fast pris.

Vanliga frågor om bostadsrättsregistret

När måste föreningen lämna uppgifterna?

Senast den 31 december 2027. Föreningar som bildas senare ska lämna uppgifterna så snart som möjligt.

Försvinner pantsättningsavgiften 2027?

Nej. Avgiften och föreningens anteckningar om pantsättningar finns kvar tills registret tas i bruk.

Vad händer om föreningen inte lämnar uppgifterna?

Lantmäteriet kan förelägga föreningen att lämna dem och förena föreläggandet med vite.

Kan förvaltaren sköta anmälan åt föreningen?

Förvaltaren kan ta fram och lämna uppgifterna med föreningens fullmakt, men ansvaret ligger kvar på föreningen.

Källor

Texten granskades mot lagtexten och källorna den 29 oktober 2026.

Behöver ni hjälp inom området?
Läs mer om hur Jurigo arbetar med Föreningsjuridik och vad som ingår i det fasta priset.
← Tillbaka till artiklar
Jurigo, Kontakt Förening

Vi går igenom er förenings ärende och återkommer inom två arbetsdagar med besked om hur vi kan hjälpa och ett fast pris. Inledande kontakt är kostnadsfri och utan förpliktelser.