Laddbox i BRF, nya regler för styrelsen

Sedan den 29 maj 2026 har en bostadsrättshavare rätt att begära att föreningen installerar en laddningspunkt på hens parkeringsplats. Styrelsen får bara säga nej om det finns befogad anledning, och medlemmen står för alla kostnader. Beslutet fattas av styrelsen, inte av stämman. Ett nej kan prövas av hyresnämnden. Här går vi igenom vad ni behöver veta när den första begäran landar på bordet.

Vem har rätt att begära laddbox

Rätten gäller en medlem som har en bestämd parkeringsplats i föreningens hus eller i närheten av huset. Det spelar ingen roll om platsen ingår i själva bostadsrätten eller om medlemmen hyr den av föreningen genom ett separat avtal, så länge det är föreningen som har upplåtit både bostaden och platsen.

Bestämmelsen för bostadsrätt finns i 7 kap. 9 a § bostadsrättslagen och för separata parkeringsavtal i 12 kap. 27 a § jordabalken. Även hyresgäster i föreningens hus har samma rätt gentemot föreningen som hyresvärd.

Tre situationer faller utanför. Den som hyr bostaden eller platsen i andra hand kan inte begära laddbox. Gemensamma parkeringsytor där ingen har en egen plats omfattas inte, eftersom en laddbox skulle knyta en plats till en enskild medlem. Parkering som ligger i en gemensamhetsanläggning och sköts av en samfällighetsförening omfattas inte heller, eftersom det då inte är föreningen som upplåter platsen.

När får styrelsen säga nej

Lagen säger att föreningen får vägra endast om det finns befogad anledning. Förarbetena ger några exempel. Föreningen kan redan erbjuda laddning på gemensamma platser med laddpunkter.

Föreningen kan ha konkreta planer på att installera laddpunkter inom rimlig tid. Oproportionerliga kostnader och en elanläggning som skulle behöva byggas om i grunden kan också vara skäl, men då bör ni kunna visa det.

Föreningen bör kunna förklara och belägga sina skäl om hyresnämnden prövar saken. Allmänna invändningar om att det kan bli dyrt eller krångligt räcker inte. Har ni tekniska eller ekonomiska skäl bör ni ha ett underlag från en elinstallatör eller förvaltare innan ni svarar.

Vill ni hänvisa till en gemensam lösning bör den vara beslutad och tidsatt, inte bara en idé. Lagen anger ingen svarsfrist, men en förening som inte svarar riskerar att det behandlas som ett nej.

Medlemmen betalar

Den som begär installationen ska stå för de kostnader som laddningspunkten medför. Enligt förarbetena handlar det om förberedande arbete, själva installationen, elförbrukningen och underhållet av laddpunkten. Föreningen ska alltså inte behöva lägga ut pengar för en enskild medlems laddbox. Däremot är det föreningen som ansvarar för fastigheten och elanläggningen. Ni kan därför ställa krav på hur installationen utförs, att arbetet görs av behörig installatör och att lösningen passar husets el.

Lagen säger inget om förskott, avgifter eller vem som äger laddboxen på sikt. De frågorna får ni reglera i ett skriftligt avtal med medlemmen. Avtalet bör åtminstone slå fast vem som sköter drift och underhåll, hur elen mäts och debiteras och vad som händer med laddboxen om bostadsrätten säljs. Ett tydligt avtal från början sparar diskussioner senare.

Så fattar ni beslutet

Beslut om en enskild laddbox fattas av styrelsen. Det står uttryckligen i 9 kap. 15 § bostadsrättslagen, och gäller även om installationen berör gemensamma utrymmen eller husets elanläggning. Ni behöver alltså inte vänta till nästa stämma. En större satsning på laddinfrastruktur för hela föreningen är en annan sak, den kan kräva stämmobeslut på vanligt sätt.

Be medlemmen lämna begäran skriftligt och svara skriftligt med motivering. Protokollför beslutet. Blir det nej kan medlemmen vända sig till hyresnämnden, som prövar om föreningen hade befogad anledning. Då är det era dokumenterade skäl som avgör. Det är en del av styrelsens ansvar att kunna visa hur beslutet fattades.

Bra att göra redan nu

Räkna med att begäranden kommer i takt med att elbilarna blir fler. Ta reda på hur mycket kapacitet husets elanläggning har och vad en enskild installation skulle kosta. Fundera på om en gemensam lösning är bättre för föreningen än många enskilda laddboxar.

Har ni en plan är det lättare att svara snabbt och korrekt, och lättare att motivera ett nej om det behövs. Se också över hur parkeringsplatserna är upplåtna, eftersom det avgör vilken bestämmelse som gäller.

Tekniska krav vid installationen

Rätten till en laddningspunkt säger ingenting om hur den ska utföras. Där gäller Boverkets föreskrifter om hållbar mobilitet, som trädde i kraft den 1 juli 2026. En installation ska uppfylla de kraven.

Föreskrifterna ställer krav vid nybyggnad och vid vissa ombyggnader, i praktiken när bygglov söks efter den 1 juli 2026. De retroaktiva kraven på laddningspunkter träffar byggnader som inte är bostadshus, till exempel kontor och andra lokaler med fler än tjugo parkeringsplatser. En vanlig bostadsrättsförening omfattas alltså inte av något retroaktivt krav på att bygga laddinfrastruktur. Det som gäller er är den enskilda medlemmens rätt att begära en laddningspunkt.

Vanliga frågor om laddbox i bostadsrättsförening

Källor

• Bostadsrättslag (1991:614), riksdagen.se, särskilt 7 kap. 9 a § och 9 kap. 15 §
• Prop. 2025/26:148 Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon, riksdagen.se
• Hållbar mobilitet, Boverket

Texten granskades mot lagtexten och förarbetena den 9 oktober 2026.