En statlig utredning föreslår omfattande ändringar i arvsrätten. Ett testamentsregister hos Skatteverket, testamenten som skrivs digitalt och nödtestamenten via sms är tre av förslagen. Reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2027, men någon proposition har ännu inte lämnats.
Förslagen finns i betänkandet Nya regler om arv och testamente som lämnades i augusti 2025. Remisstiden gick ut den 15 januari 2026. Ärendet bereds i Regeringskansliet och inget är beslutat. Det som står nedan är alltså förslag, inte gällande rätt.
Ett testamentsregister hos Skatteverket
I dag finns inget offentligt register över testamenten. Ett testamente är giltigt om formkraven är uppfyllda, oavsett var det förvaras. Problemet är praktiskt. Hittas inte originalet efter dödsfallet presumeras testamentet vara återkallat. Den som vill åberopa det får då visa att testatorn inte har återkallat det. Lyckas det inte fördelas arvet enligt lagens turordning, även om testatorn bestämt något annat.
Utredningen föreslår ett frivilligt register som Skatteverket förvaltar. Där registreras en bestyrkt kopia av originalet, som förvaras digitalt, tillsammans med uppgift om var originalet finns.
Rättsverkan är det som gör förslaget intressant. Återfinns inte originalet ska det registrerade testamentet presumeras ge uttryck för testatorns vilja. Uppgifterna i registret föreslås omfattas av absolut sekretess som längst 50 år efter testatorns död.
Testamente som skrivs digitalt
Formkraven behålls i sak. Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknat och bevittnat. Men utredningen föreslår att allt detta ska kunna ske i en tjänst hos Skatteverket, där både testatorn och vittnena skriver under med avancerad elektronisk underskrift.
Ett sådant e-testamente blir giltigt bara om det registreras i testamentsregistret. Registrering och giltighet hänger alltså ihop för den digitala varianten, till skillnad från papperstestamentet där registrering förblir frivillig.
Nödtestamente oavsett form
Nödtestamente finns redan i dag för den som på grund av sjukdom eller annat nödfall inte kan upprätta ett vanligt testamente. Formerna är två, muntligt inför två vittnen eller en egenhändigt skriven och undertecknad handling.
Utredningen vill öppna för fler uttryckssätt. Ett förordnande i en nödsituation ska godtas oavsett form, om det tydligt framgår att det ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Det gör ett sms, ett mejl eller en ljud- eller videoinspelning användbart.
Sambor får fortfarande ingen arvsrätt
Här är det lätt att missförstå vad som föreslås. Sambor ärver inte varandra i dag, och utredningen föreslår inte att de ska börja göra det.
I stället öppnas en väg som inte finns i dag. Arvingarna till en avliden sambo ska kunna avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande sambon. Bröstarvingarna får då som huvudregel efterarvsrätt, medan särkullbarn behåller rätten att få ut sin laglott direkt. Är en arvinge underårig eller har förvaltare ska överförmyndaren kunna lämna samtycke till ett sådant avstående.
Skillnaden mot i dag är alltså att arvingarna kan välja att låta den efterlevande bo kvar, inte att lagen ger sambon något. Vill du vara säker på att din sambo kan bo kvar räcker det inte att vänta på reformen. Ett inbördes testamente är fortfarande det som gäller, vilket vi går igenom i artikeln om hur arv och testamente fungerar.
Laglott vid brott mot arvlåtaren
Bröstarvingars rätt till laglott är stark. Utredningen föreslår att den ska kunna begränsas genom testamente, om arvingen genom dom som vunnit laga kraft är dömd för ett uppsåtligt brott som inneburit en allvarlig kränkning av arvlåtaren och där straffskalan börjar på minst ett års fängelse.
Ett annat förslag rör den som genom uppsåtligt våld försatt arvlåtaren i ett tillstånd där denne inte kan uttrycka sin vilja. En sådan arvinge ska som utgångspunkt inte ha rätt att ärva.
Vad som gäller under tiden
Inget av detta gäller ännu. Fram till dess är det den nuvarande ärvdabalken och sambolagen som styr. Tre saker är värda att ha koll på.
- Sambor ärver inte varandra. Utan testamente går kvarlåtenskapen till släktingar enligt lagens arvsordning, till exempel barn, föräldrar eller syskon.
- Den efterlevande sambon kan begära bodelning, och har då rätt till minst två prisbasbelopp ur samboegendomen om den räcker.
- Begäran om bodelning måste framställas senast när bouppteckningen förrättas. Görs den inte då faller rätten bort.
Har du redan ett testamente behöver du inte göra om det. Förvaringen är det som är värd en tanke, eftersom ett register som löser just det problemet ännu inte finns.
Betänkandet remissbehandlades och remisstiden gick ut den 15 januari 2026. Ärendet bereds i Regeringskansliet.
Vanliga frågor om de nya arvsreglerna
När kan de nya reglerna börja gälla?
Utredningen föreslår den 1 januari 2027. Någon proposition har ännu inte lämnats till riksdagen, så datumet kan förskjutas och innehållet kan ändras under beredningen.
Får sambor arvsrätt genom förslaget?
Nej. Förslaget innebär att arvingarna ska kunna avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande sambon. Sambon får ingen egen arvsrätt enligt lag.
Blir det obligatoriskt att registrera testamentet?
Nej, registreringen föreslås vara frivillig för vanliga testamenten. För ett testamente som upprättas digitalt i Skatteverkets tjänst föreslås registrering däremot vara en förutsättning för giltighet.
Blir ett sms giltigt som testamente?
Bara i en nödsituation. Förslaget gäller nödtestamenten, där ett förordnande ska kunna godtas oavsett form om det tydligt framgår att det uttrycker testatorns yttersta vilja. För vanliga testamenten behålls kraven på skriftlighet och vittnen.
Källor
- Ärvdabalk (1958:637), riksdagen.se, särskilt 7 och 10 kap.
- Sambolag (2003:376), riksdagen.se, särskilt 8 och 18 §§
- Nya regler om arv och testamente, SOU 2025:91, regeringen.se
Texten granskades mot lagtexten och utredningens betänkande den 9 oktober 2026.
Läs mer om hur Jurigo arbetar med Familjejuridik och vad som ingår i det fasta priset.