Nya regler för försörjningsstöd 2026 och 2027

Försörjningsstödet förändras i två steg. Sedan den 1 juli 2026 gäller nya regler om läkarintyg vid längre sjukdom och ett nytt aktivitetskrav. Kommunens skyldighet att ställa aktivitetskrav gäller från och med försörjningsstöd som avser oktober 2026. Den 1 januari 2027 kommer nästa steg med en ny riksnorm och begränsningar för större hushåll.

Här går vi igenom vad som gäller för dig som söker eller får försörjningsstöd, vad som händer om du inte kan delta och hur du överklagar ett beslut du inte håller med om.

Aktivitetskravet gäller efter tre månader

Har du fått försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska socialnämnden begära att du deltar i aktiviteter. Det kan vara aktiviteter som ska öka din förmåga att arbeta eller studera, förbättra din svenska, hjälpa dig att söka jobb eller vara förlagda till en arbetsplats. Kommunen kan också begära att du deltar tidigare än så.

Kravet ska motsvara det du faktiskt klarar och får som mest omfatta 40 timmar i veckan. Tiden ska minskas eller anpassas om du till exempel arbetar, läser sfi eller deltar i ett program på deltid, behöver tid för att söka jobb eller har andra skyldigheter.

Har du barn i hushållet som är under åtta år, eller som ännu inte gått klart första skolåret, ska tiden dessutom minskas med tio timmar i veckan.

Vem som inte omfattas

Aktivitetskravet får inte ställas på alla. Undantagen gäller bland annat dig som

• är under 18 år, eller 18 till 20 år och studerar i grundskolan, gymnasieskolan eller en jämförlig grundutbildning
• redan har heltidssysselsättning, till exempel arbete, ett arbetsmarknadspolitiskt program eller sfi
• har nått riktåldern för pension
• får sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringspenning, i den omfattning du får ersättningen
• är föräldraledig med ett barn som inte har fyllt ett år

Om du inte deltar

Den som utan godtagbart skäl tackar nej till eller uteblir från en anvisad aktivitet ska få sitt fortsatta försörjningsstöd nekat eller nedsatt. Tidigare var det en möjlighet för kommunen, nu är det huvudregeln.

Det finns ändå utrymme för bedömning. Kommunen ska först pröva om du hade ett godtagbart skäl, till exempel sjukdom. Finns det särskilda skäl får nämnden också avstå från att neka eller sätta ned stödet.

Läkarintyg vid sjukdom

Sedan den 1 juli 2026 måste du visa läkarintyg om du inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom och sjukdomsperioden är längre än sju dagar i följd. Detsamma gäller när du uteblir från en praktik eller aktivitet på grund av sjukdom. Kommunen får begära intyg tidigare om det finns särskilda skäl, och får avstå när ett intyg är uppenbart obehövligt.

Saknas intyget kan det leda till att kommunen inte godtar sjukdomen som skäl. Då kan stödet nekas eller sättas ned, så be om intyg i tid.

Ny riksnorm från 1 januari 2027

Riksnormen styr hur mycket du får för vardagliga kostnader som mat, kläder och hygien. Kostnader för till exempel boende och hushållsel räknas för sig. Från årsskiftet omfattar den livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt internet och telefoni. Dagstidningen tas bort och internet läggs till. Regeringen bestämmer i förordning hur beloppen räknas fram, och Socialstyrelsen publicerar dem varje år.

Samtidigt blir det svårare för vuxna att få mer än normen. För barn och skolungdomar under 21 år krävs liksom tidigare särskilda skäl, till exempel när ett barn av medicinska skäl behöver dyrare kost. För vuxna krävs i stället synnerliga skäl, vilket är en betydligt högre tröskel.

Större hushåll och bidragstaket

Från 1 januari 2027 begränsas stödet för hushåll med fler än tre hemmavarande barn och skolungdomar under 21 år. Beloppet för de personliga kostnaderna minskas för varje barn utöver det tredje. Bara om det finns synnerliga skäl kan socialnämnden undanta ett hushåll från begränsningen.

Ordet bidragstak finns inte i lagtexten. Det är regeringens samlingsnamn för tre delar, alltså den nya riksnormen, begränsningen för större hushåll och det mindre utrymmet att ge mer än normen. Den som inte vistas lagligt i Sverige får från samma datum bara stöd i akuta situationer. Från den 2 januari 2027 kan vissa i den gruppen också få bistånd till tandvård som inte kan anstå.

Så överklagar du ett beslut

Beslut om försörjningsstöd, och beslut om att neka eller sätta ned stödet, kan överklagas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till socialnämnden inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Skriv vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför.

Bifoga det som styrker din sak, som läkarintyg, intyg om barnomsorg eller schema från arbete och studier.

Kommunen ska motivera sitt beslut och ange vilka regler den har tillämpat och vilka omständigheter som har varit avgörande. Vill du ha hjälp att formulera ett överklagande kan du få det till fast pris. Har du en god man kan hen också hjälpa till, läs mer om nya regler för god man och förvaltare.

Vanliga frågor om försörjningsstöd

Källor

• Socialtjänstlag (2025:400), riksdagen.se, särskilt 12 kap. 2 a, 3 a, 4 a, 4 b, 5, 5 a, 7, 7 a och 7 b §§
• Förvaltningslag (2017:900), riksdagen.se, särskilt 32, 43 och 44 §§
• Förändringar i riksnormen, socialstyrelsen.se

Texten granskades mot lagtexten och Socialstyrelsens information den 9 oktober 2026.