Från obetald faktura till betalning
När en kund inte betalar en faktura i tid uppstår snabbt både osäkerhet och frustration – särskilt för småföretagare. Vad kan du kräva, i vilken ordning ska åtgärderna tas och när är det värt att gå vidare juridiskt? I den här guiden går vi igenom vad som gäller vid obetald faktura, från påminnelse till Kronofogden och eventuell domstolsprocess.
Avtal och bevisning vid obetald faktura
Grunden för att kräva betalning är att det finns ett giltigt avtal mellan borgenären (den som ska ha betalt) och gäldenären (kunden). Avtalet kan vara skriftligt, muntligt eller konkludent, det vill säga framgå av parternas agerande. Vad som juridiskt räknas som ett bindande avtal och när ett avtal faktiskt uppstår kan du läsa mer om i vår artikel Avtal eller inte avtal – det är frågan. För att undvika tvister är det alltid bäst att ha ett skriftligt avtal som tydligt anger betalningsvillkor, förfallodag och eventuella dröjsmålsräntor
Enligt 7 kap. 2 § konsumentköplagen ska betalning ske när säljaren kräver det, dock inte förrän varan finns tillgänglig för konsumenten. Regeln kallas samtidighetsprincipen och betyder i praktiken att köparen ska betala när varan eller tjänsten levereras, och säljaren ska leverera först när betalning sker. Bestämmelsen är en del av konsumenträtten, som reglerar förhållandet mellan näringsidkare och konsument.
Om kunden bestrider betalningsskyldigheten är det borgenären som måste bevisa att fordran är giltig. Bevisning kan bestå av fakturor, avtal, e-postkorrespondens eller andra dokument som styrker att kunden har åtagit sig att betala. Domstolar har betonat vikten av tydlig dokumentation, eftersom det annars kan saknas grund för att driva in en skuld.
Påminnelse och dröjsmålsränta – vad får du ta ut?
När en faktura inte betalas kan en påminnelse skickas. Även om det inte finns någon lag som kräver en påminnelse är det en etablerad affärspraxis som ofta leder till en snabb lösning. Påminnelsen bör ange fakturans belopp och förfallodag samt upplysa om att dröjsmålsränta kommer att debiteras om betalning inte sker.
Dröjsmålsränta regleras i räntelagen (1975:635). Enligt 4 § räntelagen börjar ränta löpa 30 dagar efter att fakturan skickats, om inget annat har avtalats. Räntesatsen är normalt referensräntan plus åtta procentenheter, men kan vara högre om det avtalats mellan parterna. I rättsfallet NJA 1991 s. 736 fastställde Högsta domstolen att dröjsmålsränta ska utgå från den dag skulden förfaller, även om gäldenären hävdar att betalning redan skett.
Inkasso – när kunden fortfarande inte betalar
Om betalning fortfarande uteblir kan fordran överlämnas till inkassoföretag. Inkassoverksamhet regleras av inkassolagen (1974:182), som ställer krav på att inkassoverksamhet ska bedrivas enligt god inkassosed. Detta innebär att gäldenären inte får utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd, enligt 4 § inkassolagen.
I ett avgörande från kammarrätten konstaterades att ett inkassobolag brutit mot god inkassosed genom att skicka flera separata krav till samma gäldenär, vilket skapade onödiga kostnader.
Betalningsföreläggande hos Kronofogden
Om ett inkassokrav inte leder till betalning kan nästa åtgärd vara att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (1990:746) kan Kronofogden pröva yrkanden om att någon ska åläggas att fullgöra en förpliktelse, exempelvis att betala en skuld. Ansökan ska innehålla fordringens belopp, förfallodag och eventuell ränta. Om ansökan är ofullständig kan Kronofogden begära komplettering och om föreläggandet inte efterföljs avvisas ansökan.
Domstol och verkställighet – sista stegen till betalning
Om gäldenären bestrider betalningsföreläggandet kan ärendet lämnas vidare till tingsrätten. Tvister om belopp under ett halvt prisbasbelopp, vilket motsvarar 29 400 kronor år 2025, handläggs som förenklade tvistemål med enklare regler och lägre kostnader.
Om beloppet är högre än ett halvt prisbasbelopp prövas tvisten som ett ordinärt tvistemål. I ett sådant mål är processen mer omfattande och rättegångskostnaderna betydligt högre. Huvudregeln är att den som förlorar målet måste ersätta motpartens rättegångskostnader. Detta gör att risken ökar för den part som inte får rätt. Hur ett mål klassificeras påverkar både kostnader och risk, särskilt när det gäller tvistemålsgränsens betydelse.
När Kronofogden beslutar i ett betalningsföreläggande kallas beslutet för ett utslag. Det fungerar i praktiken som en dom och innebär att skulden är fastställd. Skillnaden är att utslaget meddelas av Kronofogden i ett förenklat förfarande, medan en dom meddelas av en domstol efter en rättegång.
När det finns en dom eller ett utslag kan du ansöka om verkställighet hos Kronofogden. Verkställighet innebär att skulden drivs in med tvång, exempelvis genom utmätning av egendom eller lön.
När preskriberas en obetald faktura?
Fordringar preskriberas normalt efter tio år, men för konsumentfordringar gäller tre år enligt 8 § preskriptionslagen. Preskription avbryts genom skriftliga krav, erinran eller genom att talan väcks vid domstol. En preskriberad fordran kan inte längre göras gällande i domstol.
Checklista
- Säkerställ avtal och bevisning
- Skicka påminnelse och informera om dröjsmålsränta.
- Använd inkasso om betalning uteblir
- Ansök om betalningsföreläggande hos Kronofogden
- Låt domstol pröva tvisten om kunden bestrider
- Begär verkställighet för att driva in skulden
- Bevaka preskription: Avbryt preskription genom att skicka krav eller väcka talan.
Behöver du hjälp att ta nästa steg?
Vi hjälper dig att bedöma vilken åtgärd som är rimlig i just ditt fall och kan ta fram kravbrev, skriva till Kronofogden eller hjälpa dig vidare – till fast pris. Kontakta oss.