
Det är vanligt att dela bilder och berättelser om sina barn på sociala medier. Fenomenet kallas sharenting, en sammansättning av share och parenting. Vardagliga inlägg kan snabbt bli en juridisk fråga om barnets integritet, GDPR och rättigheter. Här förklarar vi vad som gäller och hur du delar med omtanke.
Det här lär du dig
- Vad sharenting är och när det blir en juridisk fråga
- Hur GDPR och svensk dataskyddslag skyddar barn
- När delning kan vara olaga integritetsintrång
- Vilka rättigheter barnet har enligt barnkonventionen
Innehåll
Vad är sharenting?
Sharenting betyder att föräldrar eller vårdnadshavare delar bilder, filmer eller information om sina barn på digitala plattformar, som Instagram, Facebook eller TikTok. Det kan vara:
- vardagsbilder
- personliga berättelser
- känsliga situationer som sjukdom, konflikter eller olyckor
När innehållet gör barnet identifierbart blir det en juridisk fråga.
När blir sharenting en juridisk fråga?
Sharenting blir juridiskt relevant när publiceringen:
- kan kränka barnets integritet
- innebär att personuppgifter behandlas
- sker utanför en privat, sluten krets
I Sverige aktualiseras främst:
- EU:s dataskyddsförordning (GDPR)
- den svenska dataskyddslagen
- brottsbalken
- barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020
GDPR och barns personuppgifter
En bild, video eller text där ett barn kan identifieras räknas som en personuppgift enligt GDPR.
Privatundantaget: när gäller det?
GDPR gäller inte om delningen sker:
- i en helt privat krets
- till exempel i en sluten familjechatt
Öppna eller halvöppna konton omfattas däremot av GDPR, även om kontot är personligt.
Krävs samtycke för att publicera bilder på barn?
Ja, för att publiceringen ska vara laglig krävs en rättslig grund.
Vanliga rättsliga grunder vid sharenting
Samtycke
- Barn över 13 år kan i vissa fall själva samtycka
- För yngre barn krävs samtycke från vårdnadshavare
- Samtycket ska vara frivilligt och informerat
Intresseavvägning
- Föräldrar kan ibland hänvisa till ett berättigat intresse
- Det måste alltid vägas mot barnets rätt till privatliv
- Barnets bästa väger tyngst
Barn har ett särskilt skydd enligt GDPR
GDPR utgår från att barn är extra sårbara. Viktiga regler:
- Artikel 8: särskilt skydd för barn under 13 år
- Artikel 17: rätten att få personuppgifter raderade, även kallad ”rätten att bli bortglömd”
Den svenska dataskyddslagen betonar också att barnets bästa ska vara utgångspunkt vid all behandling av personuppgifter.
Sharenting och svensk rätt: kan det vara brottsligt?
Ja, i vissa fall.
Olaga integritetsintrång
Enligt brottsbalken kan spridning av integritetskänsligt material vara olaga integritetsintrång, även om:
- det inte sker i kommersiellt syfte
- publiceringen görs av en förälder
Domstolar har slagit fast att även bilder på barn kan omfattas, särskilt om de är:
- kränkande
- privata
- känsliga till sin natur
Barnets rättigheter enligt barnkonventionen
Enligt artikel 16 i barnkonventionen har varje barn rätt till skydd mot intrång i privatlivet. Det innebär att:
- barnets bästa ska vara vägledande
- barnets vilja ska vägas in utifrån ålder och mognad
- föräldrar har ansvar att skydda barnets integritet även digitalt
Kan barnet själv agera i efterhand?
Ja, barn har flera rättigheter.
Rätt till radering
Barn kan begära att bilder eller inlägg tas bort, särskilt om:
- samtycke saknats
- publiceringen orsakat obehag eller skada
Rätt till skadestånd
Om personuppgifter behandlats i strid med GDPR kan skadestånd krävas, till exempel vid:
- psykiskt lidande
- sociala konsekvenser
Råd till föräldrar: dela med eftertanke
När du delar innehåll om ditt barn, tänk på att:
- fråga barnet om samtycke när det är moget nog
- undvika känsliga eller pinsamma situationer
- begränsa spridningen med sekretessinställningar
- anonymisera genom att utelämna namn, plats och detaljer
- tänka långsiktigt, eftersom internet glömmer inte
Vid kommersiell sharenting, som influencers och reklamsamarbeten, gäller dessutom särskilda GDPR-krav och arbetsrättsliga regler.
Yttrandefrihet och barnets integritet
Sharenting handlar om en balans mellan föräldrars yttrandefrihet och barnets rätt till privatliv. Utvecklingen i Sverige och internationellt går tydligt mot ett starkare skydd för barns digitala integritet.
Vanliga frågor
Vill du veta vad som gäller i din situation?
Jurigos jurister ger juridisk rådgivning till privatpersoner, företag och föreningar till fast pris.
Kontakta oss
Eller ring 076 275 37 42 · info@jurigo.se