Ett UGC-avtal bestämmer vad företaget får göra med filmerna och bilderna efter leveransen. Rättigheterna till materialet ligger från början hos den som har skapat det, oftast kreatören, så det är i första hand avtalet som avgör om materialet får klippas om, köras som betald annons och användas i tre månader eller utan tidsgräns.
Vad är ett UGC-avtal?
UGC står för user-generated content. I ett UGC-uppdrag skapar kreatören filmer eller bilder som företaget använder i sin egen marknadsföring, ofta som betalda annonser. Det skiljer uppdraget från ett vanligt influencersamarbete, där kreatören publicerar i sina egna kanaler och får betalt för att nå sin publik.
Upphovsrätten ligger hos kreatören från början
Den som skapar en bild eller en film får skydd för den direkt, utan registrering. Även ett enkelt foto eller en enkel filmupptagning utan konstnärlig höjd har ett eget, mer begränsat skydd enligt upphovsrättslagen. För filmupptagningen ligger skyddet hos den som har framställt den. Att företaget får filen betyder inte att företaget får upphovsrätten.
Avtalet kan antingen ge företaget en rätt att använda materialet på vissa villkor eller föra över upphovsrätten, helt eller delvis. Även när upphovsrätten förs över får företaget som huvudregel inte ändra materialet eller överlåta rätten vidare, om parterna inte har avtalat det. Ska företaget klippa om filmen, lägga till text och musik eller låta en reklambyrå använda den bör det alltså stå i avtalet. Mer om skyddet för bilder och film finns på sidan om immaterialrätt.
Förs rätten till ett verk eller en fotografisk bild över till ett företag som ska utnyttja den kommersiellt har kreatören rätt till skälig ersättning. Den rätten går inte att avtala bort.
Ett otydligt avtal tolkas som andra avtal
Högsta domstolen slog i februari 2025 fast att avtal om upphovsrätt tolkas enligt samma principer som andra avtal (NJA 2025 s. 162). Upphovsrättens särdrag får vägas in, men det finns ingen särskild regel om att oklarheter tolkas till kreatörens fördel. Utgångspunkten är vad parterna gemensamt avsåg och vad som står i avtalet. Säger texten inte tillräckligt kan avtalets syfte och bakgrund avgöra.
Ett avtal som bara säger att materialet får användas i marknadsföring lämnar öppet om det gäller betalda annonser, hur länge och i vilka länder.
Annonser, kanaler och tid
Den fråga som oftast blir oklar är betald annonsering. Att publicera en film i företagets flöde och att köra samma film som annons är två olika användningar, och avtalet bör säga vilka som ingår.
Ska annonserna visas från kreatörens eget konto, som partnerannonser på Instagram och Facebook eller Spark Ads på TikTok, krävs dessutom att kreatören ger sitt tillstånd i plattformen. Att kreatören tekniskt kan återkalla tillståndet i plattformen ger ingen fri rätt att frånträda avtalet. Avtalet bör därför säga hur länge tillståndet ska gälla.
Lika viktiga är tiden och geografin. En rätt att använda materialet i tre månader i Sverige är något annat än en rätt utan tidsgräns i hela världen. Båda går att avtala om, men ersättningen bör spegla skillnaden.
När kreatören syns i bild
Ett företag behöver samtycke för att använda en persons namn eller bild i sin marknadsföring. Används bilden utan samtycke har personen rätt till skäligt vederlag. Samtycket ges oftast i UGC-avtalet, och det bör framgå i vilka kanaler och hur länge ansiktet får synas. Medverkar andra personer, eller används musik och bilder som någon annan har rätt till, bör avtalet också säga vem som ansvarar för att tillstånd finns, även för betalda annonser.
Är materialet ett verk eller en fotografisk bild har kreatören också rätt att namnges i den omfattning god sed kräver och att slippa ändringar eller sammanhang som kränker hens anseende eller egenart. Rätten går att avstå från, men bara för en användning som är avgränsad till art och omfattning.
Reklam ska gå att känna igen
När företaget publicerar filmen är det företagets reklam, och företaget har huvudansvaret för att den tydligt framgår som reklam. Även den som väsentligt har bidragit till marknadsföringen kan dock få ett förbud. Att ge någon i uppdrag att lägga ut falska konsumentrekommendationer i sociala medier är alltid otillbörligt. Ett manus där kreatören ska framstå som en vanlig kund som på egen hand har upptäckt produkten är därför värt att ifrågasätta.
Ersättning, ändringar och betalning
Avtalet bör ange beloppet, när det ska betalas och om annonsrätten kostar extra. Det bör också säga hur många ändringsrundor som ingår och vad som betalas om företaget inte godkänner eller inte använder materialet.
Produkter som kreatören får och behåller är som regel skattepliktiga. Betalar företaget för sent har kreatören rätt till dröjsmålsränta, enligt avtalet eller enligt räntelagen. Är både kreatören och företaget näringsidkare har kreatören dessutom rätt till 450 kronor i förseningsersättning.
Jurigo granskar UGC-avtal, samarbetsavtal och managementavtal till fast pris. Läs mer på sidan om juridisk hjälp för influencers och UGC-kreatörer, eller se våra priser för företag.
Vanliga frågor om UGC-avtal
Vem äger UGC-materialet efter leveransen?
Rättigheterna ligger från början hos den som har skapat materialet, oftast kreatören. Företaget får bara de rättigheter som avtalet ger, antingen en rätt att använda materialet på vissa villkor eller hela upphovsrätten. Att filen levereras för inte över upphovsrätten.
Får företaget använda UGC-filmen i betalda annonser?
Det beror på avtalet. Säger avtalet inget om annonser blir frågan oklar och avgörs genom en tolkning av hela avtalet. Skriv därför in om annonsering ingår, i vilka kanaler och under hur lång tid.
Får företaget klippa om filmen?
Har upphovsrätten förts över får företaget som huvudregel inte ändra materialet, om det inte har avtalats. Har företaget i stället fått en rätt att använda materialet avgör avtalets villkor. Ändringar som kränker kreatörens anseende eller egenart får inte göras utan ett avgränsat medgivande.
Vad skiljer ett UGC-avtal från ett influenceravtal?
I ett influenceravtal publicerar kreatören oftast i sina egna kanaler och får betalt för att nå sin publik. I ett UGC-avtal levererar kreatören vanligtvis material som företaget publicerar i sina kanaler. I UGC-avtal blir därför rättigheterna till materialet den viktigaste frågan.
Källor
- Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 1 till 3, 27 till 29, 46 och 49 a §§riksdagen.se
- Högsta domstolen, NJA 2025 s. 162 Deckarserienlagen.nu
- Lag (1978:800) om namn och bild i reklamriksdagen.se
- Marknadsföringslag (2008:486), 4, 9 och 23 §§riksdagen.se
- Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m., 4 a §riksdagen.se
- Skatteverket, Influencers och reklamsamarbetenskatteverket.se
Texten granskades mot lagtexten och källorna den 29 oktober 2026.
Läs mer om hur Jurigo arbetar med Immaterialrätt och vad som ingår i det fasta priset.