Vem äger objekt från rymden?

Meteoriter, asteroider och andra objekt som faller ner från rymden väcker både fascination och juridiska frågor. Vem äger egentligen en meteorit som landar på svensk mark, upphittaren, markägaren eller staten? Den här artikeln reder ut äganderätten till meteoriter i Sverige, vilka lagregler som gäller och hur Högsta domstolen nyligen klargjort rättsläget.

Vad räknas som objekt från rymden?

Med objekt från rymden avses exempelvis:

• meteoriter

• fragment från asteroider

• andra naturliga rymdkroppar som faller ner på jorden

Det handlar inte om rymdskrot från satelliter, som regleras av internationella konventioner, utan om naturliga föremål utan tidigare ägare.

Finns det någon lag om äganderätt till meteoriter?

Det korta svaret är: nej, inte uttryckligen. Jordabalken styr bedömningen I Sverige finns ingen särskild lag som reglerar vem som äger meteoriter. I stället tillämpas allmänna civilrättsliga principer, främst från jordabalken (JB).

Enligt jordabalken är:

• fast egendom: jord och sådant som varaktigt hör till marken

• lös egendom: allt annat

Den avgörande frågan blir därför, om meteoriten har blivit en del av fastigheten eller om den anses utgöra lös egendom?

Vill du läsa vidare om vad som gäller för köp av fastighet läs här. 

Högsta domstolen: upphittaren fick äganderätten

I ett uppmärksammat avgörande slog Högsta domstolen (HD) fast att en meteorit som nyligen fallit ner på en fastighet inte automatiskt blir en del av marken. Domstolen konstaterade att:

• meteoriten inte var integrerad i fastigheten

• den saknade tidigare ägare

• den därför utgjorde lös egendom

Den person som hittade meteoriten och tog den i besittning ansågs vara dess rättmätiga ägare. HD betonade att äganderätten inte följer fastighetsägandet, eftersom meteoriten inte fanns där före nedslaget.

Ett annat synsätt

Innan HD:s avgörande hade en hovrätt gjort en annan bedömning. Där ansågs meteoriten ha blivit en del av marken vid nedslaget och därmed tillhöra fastighetsägaren. Hovrätten uttalade även att:

• allemansrätten inte ger rätt att tillägna sig större föremål

• meteoriter som sitter fast i marken kan omfattas av fast egendom

Efter Högsta domstolens dom är rättsläget nu tydligt  – nyligen nedfallna meteoriter betraktas som lös egendom.

Internationella skillnader

Äganderätten till meteoriter och andra rymdobjekt varierar mellan olika länder. I exempelvis USA har upphittaren i flera fall tillerkänts äganderätten, särskilt när meteoriten hittats på privat mark. I andra länder kan staten eller markägaren ha företräde, beroende på nationell lagstiftning och rättspraxis.

Sammanfattning – vad gäller i Sverige?

• Det finns ingen särskild meteoritlag i Sverige

• Bedömningen sker enligt jordabalken

• En meteorit som inte integrerats med marken är lös egendom

• Upphittaren kan få äganderätten

• Högsta domstolen har nu klargjort rättsläget

Behöver du juridisk vägledning?

Frågor om äganderätt kan snabbt bli komplexa, särskilt när ovanliga situationer uppstår. På Jurigo hjälper vi till att reda ut rättsläget och förklara vad som gäller i just din situation – tydligt, tryggt och till fast pris. Kontakta oss om du vill ha juridisk vägledning eller har frågor om äganderätt, fastighet eller civilrätt.