Hoppa till innehållFöreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ och det är här medlemmarna utövar sitt inflytande. Stämman beslutar om resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsen, val av funktionärer och ändringar av stadgar.
För att ett stämmobeslut ska stå sig vid en prövning krävs i regel att de centrala formkraven följs, exempelvis regler om kallelse, dagordning, beslutsförhet, röstning och protokoll. Jurigo hjälper er att förbereda stämman på ett ordnat sätt och minska risken för att beslut kan klandras.
Vad innebär stämmobeslut för föreningar?
Stämman är central för föreningsdemokratin och fungerar bara om formalia hanteras rätt. Brister i kallelse, beslutsordning eller protokoll är en vanlig grund för klandertalan. Beroende på felets art och betydelse kan ett beslut helt eller delvis ogiltigförklaras, särskilt om felet kan antas ha påverkat medlemmarnas möjligheter att delta eller ta ställning.
Kallelsen ska skickas inom den tid som anges i stadgarna. För ekonomiska föreningar gäller enligt lag (2018:672) att kallelse till ordinarie stämma som huvudregel ska skickas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman, om inte stadgarna föreskriver något annat inom lagens gränser. Stämman måste också vara behörigen sammansatt, vilket innebär att deltagarna ska vara upptagna i röstlängden och att eventuella kvorumregler i stadgarna ska vara uppfyllda.
De flesta beslut fattas med enkel majoritet, alltså mer än hälften av rösterna. För stadgeändring krävs normalt minst två tredjedelar av rösterna enligt 6 kap. 35 § lag (2018:672), och beslut som innebär höjd betalningsskyldighet kräver tre fjärdedelars majoritet enligt 6 kap. 36 §. Stämman ska protokollföras, och protokollet är ett viktigt underlag vid eventuell tvist eller klandertalan. Vissa beslut, som ändring av styrelse, ska registreras hos Bolagsverket.
Hur Jurigo kan hjälpa
Jurigo ger stöd inför och under stämman och hjälper styrelsen att säkerställa att kallelse, dagordning och beslutsordning följer lag (2018:672) och föreningens stadgar.
Vi går också igenom protokoll, bedömer risken för klander och bistår om ett beslut redan har ifrågasatts. Vid behov hjälper vi inför och fram till en eventuell domstolsprocess.
Vad vi kan hjälpa er med
Vanliga frågor om stämmobeslut
Vad händer om kallelsen skickades ut för sent?
En försenad kallelse kan göra att stämmans beslut angrips genom klandertalan vid domstol. För ekonomiska föreningar gäller som huvudregel att talan ska väckas inom tre månader från beslutsdagen, men bedömningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet.
Kan en stämma hållas digitalt?
Ja. Styrelsen kan besluta om digitalt deltagande enligt lag (2018:672). En fysisk mötesplats ska normalt anges i kallelsen, om inte stadgarna medger helt digital stämma eller särskilda omständigheter föreligger.
Vem har rösträtt på stämman?
Huvudregeln är en röst per medlem. Stadgarna kan innehålla villkor, till exempel krav på betald avgift, och en medlem kan i vissa fall företrädas genom skriftlig fullmakt.
Vilka majoritetskrav gäller för olika beslut?
De flesta beslut fattas med enkel majoritet. För stadgeändring krävs normalt minst två tredjedelar av rösterna, och om ändringen innebär höjd betalningsskyldighet krävs tre fjärdedelars majoritet enligt lag (2018:672).
Vad innebär klandertalan?
En medlem som anser att ett beslut strider mot lag eller stadgar kan i vissa fall väcka talan vid tingsrätt. Talan ska normalt väckas inom tre månader från beslutsdatum enligt 7 kap. 51 § lag (2018:672).
Hur ska stämman protokollföras?
Protokollet ska upprättas och undertecknas av stämmans ordförande och justerare. Många stadgar anger dessutom en tid för justering och att protokollet ska hållas tillgängligt för medlemmarna.
Behöver er förening hjälp inför stämman?
Kontakta Jurigo för en kostnadsfri första bedömning. Vi hjälper er att förbereda stämman och minska risken för felaktiga beslut.
Relaterade artiklar
Guider från vår kunskapsbank inom området.
