Föreningsstämma och stämmobeslut
Stämmobeslut
Juridiskt stöd inför, under och efter stämman.
Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Det är här medlemmarna utövar sitt inflytande och beslutar om resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet, val av funktionärer och stadgeändringar.
Jurigo hjälper er att förbereda stämman på ett ordnat sätt och minska risken för att beslut kan klandras.
Vad innebär stämmobeslut för föreningar?
Stämman är central för föreningsdemokratin och fungerar bara om formalia hanteras rätt. För att ett stämmobeslut ska stå sig vid en prövning krävs i regel att de centrala formkraven följs, exempelvis regler om kallelse, dagordning, beslutsförhet, röstning och protokoll. Brister i formalia är en vanlig grund för klandertalan, och beroende på felets art och betydelse kan ett beslut helt eller delvis ogiltigförklaras. De flesta beslut fattas med enkel majoritet, men för stadgeändring krävs normalt minst två tredjedelar av rösterna och i vissa fall tre fjärdedelar enligt lag (2018:672).
Hur Jurigo kan hjälpa
Vi ger stöd inför och under stämman och hjälper styrelsen att säkerställa att kallelse, dagordning och beslutsordning följer lag (2018:672) och föreningens stadgar. Vi går också igenom protokoll, bedömer risken för klander och bistår om ett beslut redan har ifrågasatts. Vid behov hjälper vi inför och fram till en eventuell domstolsprocess.
Vanliga frågor om stämmobeslut
Vad händer om kallelsen skickades ut för sent?
Beslutet kan i vissa fall klandras vid tingsrätt.
Läs mer
En försenad kallelse kan göra att stämmans beslut angrips genom klandertalan vid domstol. För ekonomiska föreningar gäller som huvudregel att talan ska väckas inom tre månader från beslutsdagen, men bedömningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet.
Kan en stämma hållas digitalt?
Ja, styrelsen kan besluta om digitalt deltagande.
Läs mer
Styrelsen kan besluta om digitalt deltagande enligt lag (2018:672). En fysisk mötesplats ska normalt anges i kallelsen, om inte stadgarna medger helt digital stämma eller särskilda omständigheter föreligger.
Vem har rösträtt på stämman?
Huvudregeln är en röst per medlem.
Läs mer
Huvudregeln är en röst per medlem. Stadgarna kan innehålla villkor, till exempel krav på betald avgift, och en medlem kan i vissa fall företrädas genom skriftlig fullmakt.
Vilka majoritetskrav gäller för olika beslut?
Enkel majoritet är huvudregel, men stadgeändring kräver oftast två tredjedelar.
Läs mer
De flesta beslut fattas med enkel majoritet. För stadgeändring krävs normalt minst två tredjedelar av rösterna, och om ändringen innebär höjd betalningsskyldighet krävs tre fjärdedelars majoritet enligt lag (2018:672).
Vad innebär klandertalan?
En medlem kan i vissa fall väcka talan vid tingsrätt mot ett stämmobeslut.
Läs mer
En medlem som anser att ett beslut strider mot lag eller stadgar kan i vissa fall väcka talan vid tingsrätt. Talan ska normalt väckas inom tre månader från beslutsdatum enligt 7 kap. 51 § lag (2018:672).
Hur ska stämman protokollföras?
Protokollet ska upprättas och justeras enligt stadgar och lag.
Läs mer
Protokollet ska upprättas och undertecknas av stämmans ordförande och justerare. Många stadgar anger dessutom en tid för justering och att protokollet ska hållas tillgängligt för medlemmarna.