Klander av stämmobeslut

Klander innebär att en medlem eller annan behörig part väcker talan i domstol för att få ett stämmobeslut upphävt eller ändrat, på grund av formfel, att stämman gått utöver sin behörighet, eller att beslutet strider mot lag eller stadgar. I en ekonomisk förening ska talan normalt väckas inom en viss frist (vanligen tre månader) från beslutet. För en ideell förening följer klanderrätten av allmänna principer.

I en ekonomisk förening är det typiskt medlemmar, styrelseledamöter och ibland revisorer som kan klandra beslut som rör deras ställning. I en ideell förening anses i första hand medlemmar som berörs av beslutet ha klanderrätt. Även en utesluten medlem kan i vissa fall angripa beslut som rör medlemskapet.

Vanliga grunder är att kallelse skett i strid med stadgar eller lag, att beslutet rör en fråga som inte fanns i kallelsen, att fel majoritet tillämpats, eller att beslutet strider mot stadgar eller tvingande lag. Vissa fel kan läkas om de inte klandras i tid, medan andra leder till att beslutet aldrig blir giltigt.

För en ekonomisk förening gäller en klanderfrist (vanligen tre månader) från beslutsdagen; därefter står beslutet fast, utom när det är så allvarligt att det aldrig blir giltigt (till exempel om det strider mot tvingande lag). För en ideell förening tillämpas ofta samma tidsram, men det är inte uttryckligen lagreglerat och kan variera med omständigheterna.

Då kan domstolen upphäva beslutet helt eller delvis, eller i vissa fall fastställa en annan utgång, till exempel vid räknefel i rösterna. Beslutet blir ogiltigt mot alla medlemmar, inte bara den som klandrat. I en ekonomisk förening kan det också påverka uppgifter som registrerats hos Bolagsverket.