Delägare som startar tillsammans är sällan oense i början. Problemen kommer när någon vill sluta, blir sjuk, skiljer sig eller vill sälja till en utomstående. Ett aktieägaravtal reglerar det som aktiebolagslagen och bolagsordningen inte löser, som arbetsinsats, utdelning, konkurrensförbud, hur aktier värderas vid utköp och vad som händer om ni inte kommer överens. Vi skriver aktieägaravtal anpassade till ert bolag och granskar avtal ni fått från en motpart eller en investerare.
Avtalet binder parterna men inte bolaget
Ett aktieägaravtal är ett vanligt avtal mellan de delägare som har skrivit under. Det binder inte bolaget och inte den som senare köper aktier utan att gå in i avtalet. Röstar en delägare i strid med avtalet gäller stämmans beslut normalt ändå. Den som bryter mot avtalet kan i stället bli skyldig att betala vite eller skadestånd till de andra delägarna.
Aktier får som utgångspunkt säljas fritt. Vill ni begränsa det med hembud, förköp eller krav på samtycke behöver förbehållet stå i bolagsordningen för att gälla mot bolaget och mot en ny ägare. Bolagsordningen är offentlig. Det som ska stanna mellan er, som värdering, pris och vite, hör hemma i avtalet. De två dokumenten behöver stämma överens.
Det här bör ett aktieägaravtal reglera
- Arbetsinsats och roller. Vem som ska arbeta i bolaget, hur mycket och vad som händer när någon slutar.
- Styrning. Hur styrelsen utses och vilka beslut som kräver att alla är överens.
- Utdelning och finansiering. Hur vinsten ska användas och vem som skjuter till pengar när bolaget behöver kapital.
- Överlåtelse av aktier. Rätt att sälja med när majoriteten säljer och skyldighet att sälja med när en köpare vill ta över hela bolaget.
- Utköp och värdering. När en delägare får eller måste lösas ut och hur priset bestäms.
- Konkurrens och sekretess. Vad delägarna får göra vid sidan av bolaget och efter ett utträde.
- Dödläge. Hur ni går vidare när ni inte kan enas.
- Vite. Ett belopp som gör att avtalet följs i praktiken.
Avtalstid, uppsägning och skäliga villkor
Bestäm hur länge avtalet ska gälla och hur det kan sägas upp. Ett avtal utan avtalstid skapar osäkerhet om när och hur en delägare kan lämna det. Var också återhållsamma med konkurrensförbud. Ett förbud som går längre än vad som är skäligt binder inte i den delen, och ett oskäligt högt vite kan jämkas.
Det skydd lagen ger en minoritet
Aktiebolagslagen ger ett grundskydd även utan avtal. Ägare till minst en tiondel av aktierna kan begära extra bolagsstämma, få en minoritetsrevisor eller en särskild granskare utsedd av Bolagsverket och kräva en viss lägsta vinstutdelning. Skyddet är begränsat. Lagen ger som huvudregel ingen rätt att bli utköpt och ingen skyldighet att sälja när någon slutar arbeta i bolaget. Det behöver ni avtala om.
Så hjälper vi er
Beskriv ägarbilden, verksamheten och vad ni vill ska hända i de svåra lägena. Inom 24 timmar får ni en kostnadsfri första bedömning och ett fast pris, som mest 9 995 kr exkl. moms. Vi skriver avtalet, stämmer av det mot bolagsordningen och pekar ut de ändringar i bolagsordningen som behövs. Har ni fått ett förslag från en investerare granskar vi det och förklarar vad villkoren betyder för er. Läs också om företrädaransvar och personligt ansvar.
Frågor och svar
Vad är skillnaden mellan aktieägaravtal och bolagsordning?
Bolagsordningen registreras hos Bolagsverket, är offentlig och gäller för bolaget och alla aktieägare, även framtida. Aktieägaravtalet är ett avtal mellan de delägare som har skrivit under och är inte offentligt. Hembud, förköp och samtyckesförbehåll behöver stå i bolagsordningen för att gälla mot bolaget och mot nya ägare. Avtalet kan i stället innehålla vite om någon bryter mot det ni har kommit överens om.
Vad bör ett aktieägaravtal innehålla?
Vem som ska arbeta i bolaget och hur mycket, hur styrelsen utses, vilka beslut som kräver enighet och hur vinsten ska användas. Avtalet bör också reglera konkurrens och sekretess, vad som händer vid dödsfall, skilsmässa, sjukdom eller konkurs och hur aktier värderas vid utköp. Lägg till rätt och skyldighet att sälja med när en majoritet säljer, och en lösning för låsta lägen.
Vad händer om en delägare vill sluta?
Utan avtal finns som huvudregel ingen skyldighet att sälja aktierna och ingen rätt att bli utköpt. Delägaren kan behålla aktierna och rösträtten utan att arbeta i bolaget. Avtalet bör därför ge övriga delägare rätt att köpa aktierna till ett förutbestämt pris eller enligt en bestämd värderingsmetod när någon lämnar bolaget.
Hur löser man ett dödläge mellan två delägare med hälften var?
Genom en mekanism som ni har avtalat om i förväg. Det kan vara att en utomstående medlare anlitas, att den ena lägger ett bud som den andra måste anta eller matcha, eller att bolaget likvideras som sista utväg. Utan en sådan klausul kan bolaget bli handlingsförlamat.
Kan vi skriva aktieägaravtalet själva?
Ja, det går, och det finns mallar. Risken är klausuler som inte passar ert bolag eller som säger emot bolagsordningen. Avtalet bör skrivas utifrån er ägarbild, er verksamhet och vad ni vill ska hända i de svåra situationerna.
Sidan bygger på aktiebolagslagen och allmän avtalsrätt. Kontrollerad mot lagtexten 2 oktober 2026. Sidan ger allmän information och ersätter inte en bedömning av ert ärende.