Är köttkonsumtion lagligt djurplågeri?

Köttkonsumtion är lagligt i Sverige. Men gränsen mellan tillåten djurhållning och olagligt djurplågeri sätts av djurskyddslagen och brottsbalken. Här går vi igenom vad lagen säger, när djurplågeri blir ett brott och varför industriell slakt behandlas annorlunda än privat avlivning av husdjur.

Vad säger svensk lag?

För att förstå var gränsen går mellan tillåtet och otillåtet lidande behöver vi titta på hur lagen reglerar djurens behandling.

Skydd mot onödigt lidande

Djurskyddslagen bygger på principen att:

”djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom”

Djurskyddslagen

Lagen kräver att djur bedövas innan avlivning och att bara godkända metoder används. Vilka metoder som tillåts beslutar Jordbruksverket.

Kortfattat: djur får bara lida om lidandet anses nödvändigt och har ett legitimt syfte, till exempel matproduktion.

När är djurplågeri ett brott?

Brottsbalken definierar djurplågeri som att:

”genom misshandel, överansträngning, vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätta djur för lidande”

Brottsbalken 16 kap. 13 §

Det avgörande ordet är otillbörligt. Lidande som följer av en laglig och reglerad verksamhet, som godkänd slakt, räknas inte som djurplågeri. Lidande utan godtagbart syfte kan däremot leda till böter eller fängelse.

Är industriell slakt djurplågeri?

Många upplever det som en moralisk paradox att industriell slakt är tillåten medan viss privat djurhållning kan vara olaglig. Juridiskt finns dock en tydlig skillnad.

Reglerad verksamhet

Industriell slakt sker under kontroll av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Anläggningarna måste klara krav på bedövning, hantering och utbildad personal. Eftersom verksamheten är reglerad och godkänd uppfyller den lagens krav.

Privat avlivning av husdjur

Att avliva sitt eget husdjur utan veterinär eller godkänd metod kan däremot räknas som djurplågeri, eftersom åtgärden saknar laglig ram och kan orsaka onödigt lidande.

Djurens rättsliga ställning

Historiskt har djur räknats som egendom. I dag ses de i stället som kännande varelser med ett eget skydd i lagstiftningen, även om de inte har samma rättigheter som människor.

Djurskyddslagen från 2018 skärpte skyddet ytterligare med strängare krav på djurhållning, transport och slakt. Diskussionen om djurens rättsliga status pågår både i Sverige och inom EU.